trasmattans

När jag är i en skapande process - må det vara pm-skrivande som nu, gardinskapande, fotoalbumsfärdigställande eller något annat pysslande - vill jag bara göra det. Jag går helt upp i det och längtar efter att få se det färdiga resultatet. (Jo, det gäller faktiskt även när jag skriver skoluppgifter. Och ja, jag vet att det gör att man kan ifrågasätta om jag har alla knivar i min besticklåda). Men, det är ju så skönt när något är klart och den förnöjsamhet man känner då. Jag tror detta blir extra tydligt för mig när jag skapar något för då blir det så lätt att synliggöra och värdera resultatet då. Denna viljan att göra synbara resultat är nog min största drivkraft. Och jag kan ju inte säga annat än att det fungerat rätt bra hittills. Jag har ägnat en eller två tankar åt vart denna egenskap kommer ifrån. Men så idag, som en blixt från klar himmel, insåg jag det. Det kommer från vedbacken. Mer specifikt från min pappa när han är på vedbacken. När pappa får hem ved och den ska kapas och klyvas då gör han det till han är klar. Punkt. Om han fick (för mamma) skulle han prioritera bort både sömn och mat och bara köra på tills alla små vedbitar var instaplade i snygga rader i vedboden. Och där har vi det ju - ett synliggjort och värderbart resultat. Tänka sig att jag är som pappa på vedbacken. Det känns mysigt på något vis!