trasmattans

Jag har en mage som beter sig ytterst opålitligt. Eller det är väl inte själva magen egentligen utan snarare min magkänsla som har rejäla ups and downs. Ena timmen tror jag att jag har läget helt under kontroll och magen är lugn som en filbunke. I nästa känns det inte alls som att jag har koll på läget och det känns som att ett magsår lurar bakom kröken.

Men jag vet ju varför det är så och jag vet att det lugnar ner sig när jag kommit in i terminen mer. Jag hoppas att jag vet det i alla fall. I vilket fall är det mycket i min pipeline nu. Mycket text som ska plöjas, många arbetspass som ska jobbas och mycket andra småsaker som pockar på uppmärksamhet och som behöver styras upp. Jag vill egentligen inte klaga, men inser att det ju är det jag gör. Trots att jag bor i ett land där utbildning är, inte bara fri för alla, utan även gratis. Jag får till och med bidrag från staten för att studera. Jag får pengar för att göra något jag vill. Det är bloody fantastiskt! Och jag vill inte klaga. Så jag önskar istället: Jag önskar att alla dagar får tre timmar till . Alternativt att veckan utökas till åtta dagar. Ska det vara för mycket begärt?